Ljuva 80-tal och lite annat

Jag och ettårspojken diggar 80-talsmusik. Trots att undertecknad inte var allt för gammal under detta årtionde har musiken som då gjordes satt djup prägel. På kvällarna, lagom till nattedags för ettårspojken, kör VH1 Classic en timme med bara 80-talshits. Följdaktligen dansar jag ettårspojken, lite lagom stilla, in i drömmarnas värld till gamla slagdängor som "Sweet dreams" med Eurythmics, "Holiday" med Madonna, lite the Police och Roxy Music, Bowie och Duran Duran. Allt i en salig blandning, men så skönt att avsluta dagen med.

Här i förorten sker det grejer. Huset målas om. Vilken tid det tar, och vi har ändå bra väder. Rangliga stegar lyfts mot skyn och tak. Så högt det bara går. Väl uppe på fjärde "stegsteget" får man vansinnig svindel, något som aldrig upplevts tidigare, och håller sig krampaktigt i det som går att hålla i samtidigt som man har penseln i ena näven och skvimpande färghink i den andra. Tänk vad enkelt det hade varit om man inte hade behövt klättra högre än det där fjärde "stegsteget". Men det måste man. Och vi har ändå konstaterat att vi nog måste hyra något kranschabrak för att "completa" projektet. Framsida och gavel i öster är i alla fall målade, ja utom högsta partiet då. Det får vi fundera lite på.

För inte så länge sedan suckade jag över hur ettårspojken gormade när han ville upp från sandlådan, han klarade inte att klättra över kanten själv. Nu, bara någon vecka senare, suckar man lite över hur snabb han är med att ta sig i och ur samma låda, och hur snabb han är överhuvudtaget. Benen pinnar iväg som bara den och gärna ut och bort mot något annat någon annanstans. Resolut tog därför maken/pappan idag och spärrade av baksidan av tomten med staket. Nu kan varken ettårspojkar eller stora hundar ta sig fram på framsidan och vidare ut i världen på egen hand.

Tidig uppstigning

Idag blev det en tidig uppstigning. Det har faktiskt tillhört ovanligheterna hittills i sommar. Ettårspojken har varit kvällspigg så det förslår men så har vi också kunnat ligga i sängen fram till halv nio på morgnarna hela familjen. Igår verkade dock 4H-besöket med tillhörande svullen och lite näsblodig näsa tagit musten ur ettåringen. Han somnade klockan sju på kvällen, fick en slurk välling vid nio och sov sig sedan igenom natten med uppstigning strax efter sju i morse. Det var inte dumt med en kvällstrött lillkille, men oddsen är förmodligen emot mig vad gäller en upprepning.

Maken/fadern har nu efter ytterligare en genomgång av hästarna i dagens trav äntligen tagit sig ut för att göra en provstrykning av färgen som valts till huset. Han kan lätt som en plätt lulla omkring hela förmiddagarna medan jag och ettårspojken ofta hunnit att gräva i sandlådan, vara ute och gå, gungat i lekparken under tiden. För ettårspojken är inte helt med på noterna vad gäller att lulla. Han vill ha full fart och på direkten. Det gäller bara för en annan att hänga på.

Grannarna byter staket. Det sågas och skruvas med skruvdragare så man blir smått galen. Tycker de kan måla om huset också, en tyst och stillsam syssla. Snart är det väl dags för gräsklipparen också - de klipper nämligen gräsmattan var tredje dag de där grannarna. Det gör INTE vi...

4H-besök

Idag har vi så till slut masat oss iväg till 4H-gården här i Östkuststad. Läste noga vad de fyra h:na står för - huvud, hjärta, hand och något mer...

Vi orkade i alla fall inte med mer husarbete idag, så ettårspojken har klappat en himla massa kaniner, skrattat åt minigrisarna som inte var särskilt mycket mini, studerat hästarna (fast sådana har vi ju här på hemmaplan också) och kacklat med hönor och tuppiga tuppar. Som en bonus fick ettårspojken förutom goda nybakade kanelbullar också svullen näsa och näsblod när det gick lite för vilt till i lekparken. Det som inte dödar en, härdar en, som grannen sa ett par timmar senare.

Till middag serverades det denna dag übertysk snabbmat - surkål med grillade bratwurst. Hur är vi i magarna om ett par timmar?

Släktingar på besök - suck!

Efter fyra dagar med svärmor i huset skulle man behöva åka till Västindien eller något för att vila upp sig. Svärmor/farmor kan vara ganska enerverande och värst av allt är att ettårspojken konsekvent vägrar att befatta sig med henne. Jag har alltså servat manskapet som lagt plattor på framsidan med mat och dryck med en apsur ettåring fastklistrad vid höften (han upptäckte väl att det inte funkade med ny navelsträng). Svärmor/farmor har mest löst korsord och spelat på keno(!).

När huset blev lugnt för någon dag sedan infann sig genast harmoni och ettårspojken kunde i alla fall för korta stunder ta sig ner för en snart sned modershöft - tills idag. Ettårspojken har sovit dåligt, det är de förbenade tänderna som ställer till det, och jag likaså. Dåligt humör från start och jag var bara tvungen att få lämna huset med allt och alla som hör där till. Maken/fadern tyckte att vi alla kunde ta en liten utflykt. Det tyckte inte jag, poängen var att få vara barnfri i åtminstone någon timme. Att få komma bort från gnäll och kläng och vällingflaskor och barnmatsklet och tvätt som bara fylls på hela tiden och ett golv som är täckt av grus eftersom det tydligen skall ligga grus på plattorna som sakta skall sippra ner i alla små springor men som istället nu ligger inne i alla rum i hela huset. Antingen fick maken /pappan finna sig i att umgås med sonen ett tag eller skulle det bli psyket för arm moder. Resultatet blev ett par timmars skön tröstshopping - alldeles ensam - och genast höjdes humöret några snäpp.

Sommarsysslor

Nu skall vi lägga ny plattgång fram till dörren och måla om huset. Helst skall vi byta staket in mot grannen också. Hur kom det sig att allt skall göras på en och samma gång? Stor miss i planeringen.

Ettårspojken har tagit för vana att dunka pannan i allt möjligt och det med kraft. Varför?

Kåldolmar och åska

Igår gjorde maken/pappan kåldolmar för allra första gången i sitt 38-åriga liv. De blev galet goda. Jag åt så att magen liknade en gravid kvinnas som börjar närma sig slutdatum - ja, nästan. En sak är i alla fall säker, hemlagade kåldolmar skall bli regelbunden återkommande middagsmat här i förorten till Östkuststad.

Svensk sommar har vi verkligen i år. Dagarna bjuder på sol och värme som lite senare övergår i åska och regnskur för att sedan ge oss de mest underbara kvällar. Det känns liksom lagom. Man hinner bättra på brännan, man kan ta igen sig en stund inomhus när åskan går och regnet smattrar och grillen kan utan problem nyttjas kvällstid (om nu inte kåldolmar står på menyn). Dessutom är ettårspojken så in i norden förtjust i vattenpölar, när han har stampat runt i dem en stund skall han sätta sig i dem. Han tycker nog att världen är bra häftig när man kan bada nästan överallt, om inte i hans egna lilla pool, så i vattenpölar eller varför inte i stora hundens vattenskålar - ja, stora hunden har en vattenskål inne och en ute, och samtliga fungerar alldeles utmärkt till att blöta ner sig med tycker ettårspojken.

Morgonen var regnig...

och mulen. Termometern orkade bara upp på 16 grader. Vi bestämde oss för att åka till den stora outleten mitt ute i granskogen. Väl framme var det väldigt många som tänkt som vi, men det hade vi räknat med. Det vi dock inte tagit med i beräkningen var ett plötsligt väderomslag med sol och 24 grader i granskuggan.

Mycket fanns det att beskåda, av det mesta faktiskt, och mycket fanns det att handla. Intressant är att numera lägger man per automatik mest fokus på ettårspojken och saker till honom. Nu blev det bra grejer - regnställ inför dagispremiär, tröjor och lite annat. Ja, jag är inte helt säker på att ettårspojken uppskattade det lika mycket, men, men...

Jag är

... i desperat behov av några timmars egentid, minst. Tid utan ettårspojke som ständigt skall sitta som ett plåster på arm moder, tid att vara helt själv. Någon som nappar?