tag:blogger.com,1999:blog-68250803786254342102024-03-08T02:58:35.008-08:00Nya mammans nya världEn blogg av en "ny" mamma och den "nya" värld hon nu befinner sig mitt i - en värld som inte längre låter sig kontrolleras. Betraktelser, ljusglimtar, vardagsgnäll och lite kommunpolitik från Östkuststad söder över.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.comBlogger130125tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-16100211972182983942009-10-14T03:53:00.000-07:002009-10-14T03:57:19.585-07:00Ledig dagIdag är jag och ettårspojken lediga från jobb och dagis. Vi har haft skön sovmorgon och lättsam förmiddag med bad och dusch, lite städning och lunch.<br /><br />Nu ligger ettårspojken i vagnen ute, klädd som ett eskimåbarn i nordanvinden, och sover gott med magen full av köttbullar. När han vaknar blir det lek i trädgården, såvida han inte lyfter i vinden, följt av mellis och mer lek. Mys!nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-48273961171170212602009-10-11T03:02:00.000-07:002009-10-11T03:11:24.716-07:00Lite om ettårspojkenTiden går fort upptäcker jag. Ettårspojken utvecklas med nya färdigheter varje dag och så plötsligt visar han dem alla på en gång. Han har till exempel utvecklat en stor talang i att hoppa jämnfota i vår säng, utan att trilla omkull. Han kan äta själv med gaffel och dricka ur vanliga glas (även om vi håller oss till de färgglada plastglasen från det stora möbelvaruhuset) utan att spilla mer än av vilje. Ettårspojken kan smyga som en indian på huk och bada alla sina snuttedjur i stora hundens vattenskål, han kan titta på äpplena som fallit från äppelträdet och välja ut ett gott och äta det, men här får man vara snabb för kvalitetskontroll. Vidare har han blivit en allt annat än vegan. Kött är favoritfödan, men morgon- och kvällsvälling vill han inte vara utan. Han kan klättra upp på stolar och andra möbler och trilla ner också såklart. Varje dag är ett nytt äventyr och mamma är forfarande bäst i hela världen.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-12341901218611233602009-10-07T08:09:00.000-07:002009-10-07T08:13:44.362-07:00Vardagen har inga guldkanterFörkylningar är så onödiga. Fast kanske hellre det än svininfluensor. Men mot H1N1 tänker jag vaccinera mig. Slutar väl med att arbetsplatsen får stänga för att vi alla har däckat av bieffekterna...<br /><br />Höstlovet närmar sig. Då skall ettårspojken vara ledig från dagis och dagisbacillerna. Är vi friska då kommer väl bakslaget när vardagen återgår till det normala. Och just nu är det just så, ständigt pågående förkylning är vår vardag. Inte mysigt. Inte romantiskt. Inte guldkantat.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-18979507403471042872009-10-05T08:31:00.000-07:002009-10-05T08:34:52.582-07:00Vi har flyttatVi har flyttat. Jag var inte helt hundra på det själv, men så är det. Vi har flyttat till de ständiga förkylningarnas förlovade land. Det verkar väldigt svårt att ta sig härifrån. Kontrollen är stenhård - en bacilldiktatur.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-54620666621270036522009-09-09T12:09:00.000-07:002009-09-09T12:13:41.024-07:00Ledig dag uppskattades INTE!Idag har jag varit ledig. Det gillades INTE av ettårspojken. Han blev galet vansinnig och stod och tjöt som en mistlur vid grinden ut mot gatan som faktiskt leder till dagis. Till slut klampade han med bestämda steg iväg och kom tillbaka med sin dagisrygga som han hämtat inne, kanske skulle han då få gå till dagis, men nej. Han var inte nöjd. Han ville inte vara hemma och mysa med sin moder. Ettårspojken ville till dagis! Hå hå ja ja. Att det skulle bli så hade jag i min enfald inte trott...nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-13049880732832564942009-09-08T12:32:00.000-07:002009-09-08T12:49:19.497-07:00PolitiktröttJag är politiktrött, SÅ IN I NORDEN! Vad är meningen när man blir överkörd av ens egna parti? Vad är meningen när ledningen istället förordar förslag som går stick i stäv med allt vettigt? Vad är meningen när man inte blir kommunicerad med? Vad är meningen när man inte får några svar? Jag är så in i norden trött på politik just nu. Kommunpolitik i liten Östkuststad när den är som sämst, där utanförskapet för somliga LYSER inom (m)oderpartiet. BLÄ!!! Kanske löser det sig, kanske inte. Frågan är om det är värt allt arbete. Om ett år är det val igen, i nuläget är det väldigt tveksamt huruvida jag kommer att stå på någon lista.<br /><br />Roligt är istället, och det är RIKTIGT ROLIGT, att ettårspojken trivs så kanonbra på dagis. Jag har nog aldrig känt mig så lugn och harmonisk, politiken till trots, som nu. I LOVE dagis! Ettårspojken strålar av tillfredsställelse och visar upp nya färdigheter varenda dag. Växer gör han också så det knakar. Han verkar ha bestämt sig för att han skall ge avdelningens treåringar en match, ett gäng treåringar som för övrigt verkar dyrka ettårspojken. Benen är ständigt fulla av spring och hopp och dans och ögonen lyser av hyss och lek. Bebisstadiet är över och det är faktiskt skönt.<br /><br />I huset här i förorten har äntligen gammalt köksfönster bytts ut mot nytt. Nu är även fönsterbräda på plats så att köksön slipper likna en mindre djungel. Även fönsterbelysning har dykt upp nu när höst och vinter nalkas. Att höst och vinter nalkas har dock verkat fjärran en dag som denna då solen strålat från en havsblå himmel och termometern dragit en bra bit över 20-gradersstrecket.<br /><br />Till helgen väntar stora festligheter då kusin gifter sig. Det lär bli pompa och ståt i nästan kunglig mundering. Förväntningarna är klart höga. Ettårspojken får tyvärr inte vara med, han hade väl stulit hela showen med sin charm, så stolt moder kan förstå beslutet.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-9791352576689212692009-08-25T04:19:00.000-07:002009-08-25T04:27:20.634-07:00Oh well. Så kom man inte iväg till jobbet idag heller. Har en känsla av att somliga kollegor imorgon inte kommer att vara goa att tas med. Får kanske baka en kaka... Maken/pappan sitter fast på möte så jag fick efter hämtning från inskolning stanna hemma med ettårspojken. Inskolning idag bestod förresten i att vi föräldrar fick säga hej då och bege oss hem igen. Det var gråt och tandagnisslan. Imorgon skall jag lämna tidigar, nej, pappan får lämna tidigare för att det inte skall bli trafikstockning vid ingången och för att hejdågråten inte skall smitta. För det gör den!<br /><br />Och alla dessa papper som skall fyllas i. Och schema skall lämnas och vem av oss föräldrar skall egentligen stå för lämning och hämtning? Bekymmer, bekymmer. Kan ju personligen tycka att den som lämnar hemmet sist sköter lämning och den som kommer hem tidigast sköter hämtning... Frågan är vad maken/pappan tycker. Blir en het diskussion ikväll. Filt och kudde har tvättats och det tillsammans med ombyte lämnas imorgon. Idag fick ett paket blöjor hänga med. Nu skall bara fotokollage knåpas ihop så att gullungarna kan titta på familjen på foton om längtan blir för stor.<br /><br />Ute strålar solen, men jag längtar nästan lite efter hösten. Hå hå ja ja.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-58680003615466323332009-08-23T13:03:00.000-07:002009-08-23T13:25:14.593-07:00Familjen sover. Jag har ställt väckarn på 05.55. Gäsp... I typiskt söndagsmanér är jag inte trött. Ironiskt är vad det är. Jag som lätt skulle kunna slagga in vid halvniotiden alla veckans övriga kvällar.<br /><br />Förkylningarna hänger kvar. Mest synd är det om pappan/maken. Men han är ju man. Det står säkert något i någon grundlag att män är de som lider mest av en liten förkylning och de man skall tycka mest synd om. Han kollar sin feber titt som tätt, men det röda strecket nöjer sig med 37.<br /><br />Kräftskiva har det varit i förortsvillakvarteret. Det var visor och klor och stjärtar och sörplande och slurpande och snapsande. Ettårspojken var dock inte på partyhumör denna kväll, eller så förstod han inte vitsen med illande röda kräftor kokta i rikligt med krondill. Jag och ettårspojken drog oss tillbaka runt tiotiden och det var inte dumt faktiskt. Maken/pappan följde inte vårt exempel vilket han fått ångra under denna dag, då han i all vimmelkantighet envisades med att sätta in ett nytt fönster i köket. Men så tog det också hela dagen...<br /><br />Imorgon är det ny inskolningsdag på dagis för ettårspojken. Maken/pappan har då hand om det och jag kommer att hålla tummarna så hårt att det nästan kommer att trilla av för att det skall gå lika bra imorgon som det gjorde innan helgen. Om ett par dagar är det ju allvar... Själv skall jag tillbringa några timmar på arbetsplatsen. Utan kollegor som är på föreläsning. Skönt!nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-25805968489388546392009-08-17T00:03:00.000-07:002009-08-17T00:10:39.021-07:00FörkyltEfter två dagars inskolning på förskolan, eller snarare två timmars inskolning, har ettårspojken åkt på en rejäl förkylning. Som ett expressbrev på posten. Natten har inte varit rolig för varken honom eller mig. Febern har kommit och gått och näsan har snorat och sömnen varit obefintlig. Det är väl bara att vänja sig, har jag en känsla av. Så här kommer hösten att se ut. Många vab-dagar blir det...<br /><br />Just nu är han dock vid gott mod, ettårspojken. Playhouse Disney och Musses Klubbhus är på på TV:n - tydligt ett favvoprogram. Näsan friflödar ymnigt. Arm moder halsar kaffe för glatta livet för att hålla tröttheten så långt borta som möjligt. Maken/pappan har viktigt politikmöte, men har lovat att komma hem så fort som möjligt så att arm moder kan få sova en stund. Ettårspojken vill helst sova sittandes i famnen vilket gör det svårt att själv sova samtidigt. Hoppas på ett snabbt tillfrisknande!nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-33565923562561683142009-08-11T02:09:00.000-07:002009-08-11T02:14:21.370-07:00Har sommaren tagit slut?Regnet vräker ned - har sommaren tagit slut? Helt abrupt? Utan förvarning? Skall jag verkligen behöva dra regnskyddet över vagnen när jag, ettårspojken och stora hunden ger oss ut på vandring? Åh, suck!<br /><br />Maken/pappan har börjat jobba igen efter semestern och husmålandet är inte riktigt klart. Helger kommer att få lägga på att färdigställa projektet. Men så började vi också i senaste laget. Alla med lite erfarenhet kör tydligen igång i maj. Det är de som kan de.<br /><br />I övermorgon börjar inskolning av ettårspojken. Vart har tiden tagit vägen? Nästa vecka börjar jobbet... Imorgon kör politiken igång. Har inte längtat. Hoppas hösten blir fin.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-73847732995294223452009-08-07T12:47:00.000-07:002009-08-07T12:59:41.188-07:00Ettårspojken och havetVi har tillbringat några dagar vid stranden bara en kort cykeltur från huset. Ettårspojken är helt begistrad av strandlivet och jag har aldrig sett honom kissa så mycket. Kanske beror det på att han som söt ettåring går blöjfri på stranden, hur som helst så kissar han. Så fort han befinner sig i vattenbrynet, där små mjuka vågor lätt plaskar in över sanden, ja då kommer kisset, och både han och jag är lika förundrade varje gång. Ettårspojken blir som så förvånad att något kommer från den där märkliga saken där nere att kissandet kommer av sig, men så ler han stort och så sätter det igång igen och så upprepas det hela. Fantastiskt. Orädd för vatten är han också och hur blå han än är om läpparna och hur han än skakar av köld så skall han inte gå upp - det blir ett himla liv.<br /><br />Resultatet för ens egen del av några dagar på stranden är en lagom röd rygg eller snarare "baksida". Jag har tydligen mest haft bakpartiet mot solen. Får se till att variera mer imorgon, för då blir det ytterligare bad bara en kort cykeltur från huset!nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-55209063025967349122009-07-31T11:59:00.000-07:002009-07-31T12:16:17.690-07:00Ljuva 80-tal och lite annatJag och ettårspojken diggar 80-talsmusik. Trots att undertecknad inte var allt för gammal under detta årtionde har musiken som då gjordes satt djup prägel. På kvällarna, lagom till nattedags för ettårspojken, kör VH1 Classic en timme med bara 80-talshits. Följdaktligen dansar jag ettårspojken, lite lagom stilla, in i drömmarnas värld till gamla slagdängor som "Sweet dreams" med Eurythmics, "Holiday" med Madonna, lite the Police och Roxy Music, Bowie och Duran Duran. Allt i en salig blandning, men så skönt att avsluta dagen med.<br /><br />Här i förorten sker det grejer. Huset målas om. Vilken tid det tar, och vi har ändå bra väder. Rangliga stegar lyfts mot skyn och tak. Så högt det bara går. Väl uppe på fjärde "stegsteget" får man vansinnig svindel, något som aldrig upplevts tidigare, och håller sig krampaktigt i det som går att hålla i samtidigt som man har penseln i ena näven och skvimpande färghink i den andra. Tänk vad enkelt det hade varit om man inte hade behövt klättra högre än det där fjärde "stegsteget". Men det måste man. Och vi har ändå konstaterat att vi nog måste hyra något kranschabrak för att "completa" projektet. Framsida och gavel i öster är i alla fall målade, ja utom högsta partiet då. Det får vi fundera lite på.<br /><br />För inte så länge sedan suckade jag över hur ettårspojken gormade när han ville upp från sandlådan, han klarade inte att klättra över kanten själv. Nu, bara någon vecka senare, suckar man lite över hur snabb han är med att ta sig i och ur samma låda, och hur snabb han är överhuvudtaget. Benen pinnar iväg som bara den och gärna ut och bort mot något annat någon annanstans. Resolut tog därför maken/pappan idag och spärrade av baksidan av tomten med staket. Nu kan varken ettårspojkar eller stora hundar ta sig fram på framsidan och vidare ut i världen på egen hand.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-8777823951490504162009-07-25T01:34:00.000-07:002009-07-25T01:45:34.556-07:00Tidig uppstigningIdag blev det en tidig uppstigning. Det har faktiskt tillhört ovanligheterna hittills i sommar. Ettårspojken har varit kvällspigg så det förslår men så har vi också kunnat ligga i sängen fram till halv nio på morgnarna hela familjen. Igår verkade dock 4H-besöket med tillhörande svullen och lite näsblodig näsa tagit musten ur ettåringen. Han somnade klockan sju på kvällen, fick en slurk välling vid nio och sov sig sedan igenom natten med uppstigning strax efter sju i morse. Det var inte dumt med en kvällstrött lillkille, men oddsen är förmodligen emot mig vad gäller en upprepning.<br /><br />Maken/fadern har nu efter ytterligare en genomgång av hästarna i dagens trav äntligen tagit sig ut för att göra en provstrykning av färgen som valts till huset. Han kan lätt som en plätt lulla omkring hela förmiddagarna medan jag och ettårspojken ofta hunnit att gräva i sandlådan, vara ute och gå, gungat i lekparken under tiden. För ettårspojken är inte helt med på noterna vad gäller att lulla. Han vill ha full fart och på direkten. Det gäller bara för en annan att hänga på.<br /><br />Grannarna byter staket. Det sågas och skruvas med skruvdragare så man blir smått galen. Tycker de kan måla om huset också, en tyst och stillsam syssla. Snart är det väl dags för gräsklipparen också - de klipper nämligen gräsmattan var tredje dag de där grannarna. Det gör INTE vi...nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-12534388907771072432009-07-24T11:13:00.000-07:002009-07-24T11:21:56.297-07:004H-besökIdag har vi så till slut masat oss iväg till 4H-gården här i Östkuststad. Läste noga vad de fyra h:na står för - huvud, hjärta, hand och något mer...<br /><br />Vi orkade i alla fall inte med mer husarbete idag, så ettårspojken har klappat en himla massa kaniner, skrattat åt minigrisarna som inte var särskilt mycket mini, studerat hästarna (fast sådana har vi ju här på hemmaplan också) och kacklat med hönor och tuppiga tuppar. Som en bonus fick ettårspojken förutom goda nybakade kanelbullar också svullen näsa och näsblod när det gick lite för vilt till i lekparken. Det som inte dödar en, härdar en, som grannen sa ett par timmar senare.<br /><br />Till middag serverades det denna dag übertysk snabbmat - surkål med grillade bratwurst. Hur är vi i magarna om ett par timmar?nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-34961704041059094562009-07-23T06:55:00.001-07:002009-07-23T07:10:28.428-07:00Släktingar på besök - suck!Efter fyra dagar med svärmor i huset skulle man behöva åka till Västindien eller något för att vila upp sig. Svärmor/farmor kan vara ganska enerverande och värst av allt är att ettårspojken konsekvent vägrar att befatta sig med henne. Jag har alltså servat manskapet som lagt plattor på framsidan med mat och dryck med en apsur ettåring fastklistrad vid höften (han upptäckte väl att det inte funkade med ny navelsträng). Svärmor/farmor har mest löst korsord och spelat på keno(!).<br /><br />När huset blev lugnt för någon dag sedan infann sig genast harmoni och ettårspojken kunde i alla fall för korta stunder ta sig ner för en snart sned modershöft - tills idag. Ettårspojken har sovit dåligt, det är de förbenade tänderna som ställer till det, och jag likaså. Dåligt humör från start och jag var bara tvungen att få lämna huset med allt och alla som hör där till. Maken/fadern tyckte att vi alla kunde ta en liten utflykt. Det tyckte inte jag, poängen var att få vara barnfri i åtminstone någon timme. Att få komma bort från gnäll och kläng och vällingflaskor och barnmatsklet och tvätt som bara fylls på hela tiden och ett golv som är täckt av grus eftersom det tydligen skall ligga grus på plattorna som sakta skall sippra ner i alla små springor men som istället nu ligger inne i alla rum i hela huset. Antingen fick maken /pappan finna sig i att umgås med sonen ett tag eller skulle det bli psyket för arm moder. Resultatet blev ett par timmars skön tröstshopping - alldeles ensam - och genast höjdes humöret några snäpp.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-53503062223761380172009-07-13T01:37:00.000-07:002009-07-13T01:42:56.279-07:00SommarsysslorNu skall vi lägga ny plattgång fram till dörren och måla om huset. Helst skall vi byta staket in mot grannen också. Hur kom det sig att allt skall göras på en och samma gång? Stor miss i planeringen.<br /><br />Ettårspojken har tagit för vana att dunka pannan i allt möjligt och det med kraft. Varför?nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-31404110652120751772009-07-08T09:32:00.000-07:002009-07-08T09:42:26.901-07:00Kåldolmar och åskaIgår gjorde maken/pappan kåldolmar för allra första gången i sitt 38-åriga liv. De blev galet goda. Jag åt så att magen liknade en gravid kvinnas som börjar närma sig slutdatum - ja, nästan. En sak är i alla fall säker, hemlagade kåldolmar skall bli regelbunden återkommande middagsmat här i förorten till Östkuststad.<br /><br />Svensk sommar har vi verkligen i år. Dagarna bjuder på sol och värme som lite senare övergår i åska och regnskur för att sedan ge oss de mest underbara kvällar. Det känns liksom lagom. Man hinner bättra på brännan, man kan ta igen sig en stund inomhus när åskan går och regnet smattrar och grillen kan utan problem nyttjas kvällstid (om nu inte kåldolmar står på menyn). Dessutom är ettårspojken så in i norden förtjust i vattenpölar, när han har stampat runt i dem en stund skall han sätta sig i dem. Han tycker nog att världen är bra häftig när man kan bada nästan överallt, om inte i hans egna lilla pool, så i vattenpölar eller varför inte i stora hundens vattenskålar - ja, stora hunden har en vattenskål inne och en ute, och samtliga fungerar alldeles utmärkt till att blöta ner sig med tycker ettårspojken.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-41403663378295408872009-07-06T12:45:00.000-07:002009-07-06T12:56:47.495-07:00Morgonen var regnig...och mulen. Termometern orkade bara upp på 16 grader. Vi bestämde oss för att åka till den stora outleten mitt ute i granskogen. Väl framme var det väldigt många som tänkt som vi, men det hade vi räknat med. Det vi dock inte tagit med i beräkningen var ett plötsligt väderomslag med sol och 24 grader i granskuggan.<br /><br />Mycket fanns det att beskåda, av det mesta faktiskt, och mycket fanns det att handla. Intressant är att numera lägger man per automatik mest fokus på ettårspojken och saker till honom. Nu blev det bra grejer - regnställ inför dagispremiär, tröjor och lite annat. Ja, jag är inte helt säker på att ettårspojken uppskattade det lika mycket, men, men...nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-58612465405246350472009-07-05T02:36:00.000-07:002009-07-05T02:39:10.012-07:00Jag är... i desperat behov av några timmars egentid, minst. Tid utan ettårspojke som ständigt skall sitta som ett plåster på arm moder, tid att vara helt själv. Någon som nappar?nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-46293060960802487652009-06-26T02:41:00.001-07:002009-06-26T02:58:10.520-07:00Detta har häntDet är intressant det här med barn. Jag kan t ex inte tvinga ettårspojken till att göra något, inte heller truga honom till något. Han bestämmer helt och hållet själv och gör allt i sin alldeles egna takt.<br /><br />Jag kan ta det här med att gå som exempel. Visst, man kan inte tvinga en bebis till att gå - det gör de när de kan. Saken är den att ettårspojken visade sina gåfärdigheter tidigt i juni, det var då jag var på jobbet. Efter den gången har ettårspojken mest velat hålla mor eller far i handen. Men, dagen efter hans ettårsdag med hela härliga släkten på besök, bestämde han sig plötsligt. Nu var det dags att stå på egna ben i denna stora värld som med ens blev så mycket större i och med ettårspojkens förmåga att ta sig fram helt för egen maskin.<br /><br />I samma veva kom det efterlängtade högtrycket med sol och värme (men också med en evinnerlig blåst) - ettårspojken är duktigt insmord med hög solskyddsfaktor, har solhatt och lagom med kläder. Ettårspojken springer obekymrat runt i solskenet, jagar stora hunden, plockar blommor och gräs men arm moder som tar sitt ansvar för hjärtegrynet är inte lika duktig med solskyddsfaktorer själv. Resultatet; arm moder efter jakt på ettårspojke i solsken är skrämmande lik en nykokt kräfta eller kanske hummer. Nu har jag i alla fall lärt min läxa. Först smörjes hjärtegryn in därefter rödfärgad moder.<br /><br />Ordentligt firad blev lillkillen i alla fall på sin efterlängtade ettårsdag. Helt i fokus stod han och det tyckte han väl inte var jätteroligt. Många, många presenter blev det och han kan nu åka runt på ett vrålåk till trehjuling. Ja, det här med att trampa har inte gått hem ännu, men vrålåket som dessutom är utrustad med säkerhetsbälte, har också en styrstång så att jag eller maken/pappan kan köra omkring honom. Då är han cool, ettårspojken!nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-65224814675462796832009-06-18T13:22:00.000-07:002009-06-18T13:32:17.193-07:00Ja, jag är en stor egoistI övermorgon blir elvamånadersbebisen ettårspojke med stort kalas. Imorgon skall det fejas och putsas i förortsvillan och mat skall förberedas liksom grillen skall rengöras.<br /><br />På den stora dagen skall tårtor göras och så kommer släkten framåt sen lunch. Ettårspojken kommer att gratuleras från alla håll och jada jada jada. Senare när alla är på väg hem, ser arm moder fram emot att få krypa upp i soffan framför tv:n med förhoppningsvis lite överbliven födelsedagstårta och begrunda dagen som varit - i lugn och ro. LUGN OCH RO!!!<br /><br />Nu skall plötsligt svärfar/farfar med sambo och mycket stor hund stanna här över natten också för på söndagen är det ju stort sportevenemang i Östkuststad. SUCK OCH PUST OCH STÖN - JAG VILL JU FÅ KÄKA MIN ÖVERBLIVNA TÅRTA I FRED.<br /><br />Om detta gör mig till en stor egoist så är det något jag bjuder på! Mitt energilager är just nu på stort minus och att serva stanna-kvar-gäster är inget jag ser fram emot i bloggandets stund.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-22334089961275744012009-06-17T04:55:00.000-07:002009-06-17T05:15:23.114-07:00PolitikSom sagt, häromdagen var det storpolitik i många och lååånga timmar. Budget skulle behandlas och talarlistan var diger, minst sagt. Förvånande var hur tama den politiska majoriteten här i Östkuststad var. Inga svar fick man och knappt några påhopp alls. Inte alls likt den annars så gläfsiga vänstersvängen.<br /><br />En tidning ringde upp mig förra veckan. Det var upprörda småbarnsföräldrar i en av kommunens mindre orter som fått höra att de skulle få lämna sina små på förskola inte ens i närheten av hem eller arbete. Förskoleplatserna var slut och man hänvisades någon annanstans. Klart att de var upprörda, det hade jag också varit. Det intressanta är att vänstersvängen har varit ute och lovat att denna lilla, men dock växande landsbygdsort i kommunen skall det satsas på. Tomter släpps och man lockar småbarnsfamiljer med idyll. Varför frågar ni inte fru ordförande i skolfrågor om detta undrade jag till journalisten. Nej, ser ni, hon ville inte säga något förrän samma dag som storpolitiken skulle vara. Alltså satt jag och väntade och väntade och väntade, men inget svar kom under storpolitiksdagen om huruvida eller när man skall satsa på denna lilla landsbygdsort. Inte ett ord. Det är märkvärdigt hur lite löften är värda för vår politiska majoritet.<br /><br />Sedan är jag lite sur på vår regerings skolförslag också - även om jag är stor vän av denna regering. Jag tycker att man går alldeles för hårt åt skolan. Skolor skall kunna stämmas för än det ena och än det andra. Precis allt verkar vara skolans skyldighet. <strong>När skall man börja pressa föräldrarna att ta sitt ansvar?</strong> Den frågan vill ingen ta i. Föräldrarna har ett jätteansvar när det gäller skolan. De skall inte bara ha rättigheter att få information och vara delaktiga i sina barns studier - de skall banne mig ha skyldigheter också. Hur skall skolan kunna få igenom varenda elev med godkända betyg om föräldrarna inte gör sin del av arbetet med att pressa sina barn på information om läxor och prov, förhöra dem, förklara för dem, skapa drömmar om framtiden, ge livet mening. <strong>Ta ert ansvar föräldrar och stäng av mobiltelefoner, datorer, tv-spel och tv-apparater. Sätt er ner vid köksbordet och läs läxor med barnen.</strong> Vi håller på att skapa oss en curlingskola och en skola som står helt blottad och försvarslös. Det är inte någon skola för framtiden!nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-19383234197787809712009-06-17T04:34:00.000-07:002009-06-17T04:55:21.474-07:00SOMMARLOVNu är det sommarlov här ute i Östersjöförort. SOMMARLOV!!!! Eller, lite politik återstår men ändå!<br /><br />Om ett par dagar blir elvamånadersbebisen ettårspojke med stort kalas och han är definitivt inte någon bebis längre. Han står och går och har hyss för sig. Fast lite bebis är han ändå när han vill somna i min famn om kvällarna.<br /><br />Häromdagen var det storpolitik från 9-5. Morfar kom från inlandsbyhåla 17 mil bort för att vara barnvakt. Det var ett STORT ansvar, tyckte han. Ute i trädgården var de och gick nästan hela dagen, morfar, elvamånadersbebisen och stora hunden. När vi kom hem tidig kväll satt morfar helt slut och svettig vid köksbordet med ett sovande barnbarn i famnen. Morfar hade inte ens fått i sig någon lunch.<br /><br />På kvällen när morfar över telefon rapporterade att han var tryggt hemkommen, hördes det på rösten att han helt säkert skulle sova väldigt gott och det ganska snart. Elvamånadersbebisen sov också väldigt gott den natten. Han var fullkomligt utslagen faktiskt. I och med detta fick även övriga familjen en god natts sömn. Morfar får helt klart komma hit fler gånger - men då hoppas jag att han kan slappna av tillräckligt för att få i sig lite mat också.<br /><br />Midsommarfirande blir det inget i år. Istället kommer den stora ettårsdagen att förberedas och förmodligen kommer vi, jag och fadern, att minnas tillbaka till den där midsommaraftonen för ett år sedan då det var så nära att vi inte fick hem någon bebis alls.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-88774181778844270092009-06-03T01:45:00.000-07:002009-06-03T01:49:16.133-07:00Bebis har blivit storSnart går elvamånadersbebisen från att vara just elvamånadersbebis till att bli ettårspojke. Vart har tiden tagit vägen och tänk samtidigt vilket år det har varit.<br /><br />Igår släppte gullungen taget om faderns pekfinger och traskade själv iväg över gräsmattan - helt på egna ben. OCH JAG VAR PÅ JOBBET. JAG VAR INTE PÅ PLATS ATT SKÅDA UNDRET.<br /><br />Nu är det nedräkning till ettårskalaset och en sommar full av äventyr.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6825080378625434210.post-91957234374742906332009-05-10T13:04:00.000-07:002009-05-10T13:14:57.349-07:00Funderingar kring kommande helgs släktträffNästa helg är det stor(?) släktträff på makens sida. Jag skall alltså träffa en massa nytt folk och kanske en del som man helst inte skulle velat träffa, jag vet inte och maken verkar förresten inte veta mer han. Vad går egentligen sådana här träffar ut på? Har aldrig varit på någon förut. Vad gör man mer än att känna sig obekväm? Vad skall man ha på sig? Ja, kläder naturligtvis - om man inte vill liva upp stämningen... Tyvärr är det så att den sidan av makens familj som nu anordnar detta "jippo" är ack så dåliga på att skicka ut inbjudningar, alltså skickar de inte ut några alls. Tyvärr går då informationen om klädsel också om intet. Skall det vara uppiffat till tänderna eller casual, eller en blandning?<br /><br />Spektaklet går av stapeln i inlandsstad med storstadskomplex och lite spännande skall det ju bli. Vi skall i alla fall bo schyst, maken, tiomånadersbebisen och jag och frågan är om man inte skall slå till på den där tårtbuffén dagen därpå. Ja, ja. Det är nästa helg det. Måste lik förbaskat hitta något att ha på mig.nyamammanhttp://www.blogger.com/profile/11545660957448845038noreply@blogger.com0