Svärmor lägger sig i

...och jag blir heligt irriterad.

Tiomånadersbebisen har fått plats på den fina, mysiga förskolan tre minuters promenad från hemmet här i förorten. Inskolning i mitten på augusti. Vi, jag och maken/pappan, liksom morfar och mormor är jätteglada över det. Vi fick vårt förstahandsval och ingen kö. Toppen! Men, om detta tycker svärmor, alltså tiomånadersbebisens farmor, INTE. Usch och fy så hemskt att lillpojken skall börja så tidigt. INGEN FÖRSKOLA INNAN 1,5 ÅR, härjar hon om. Men, vad är så hemskt med detta? Kommer han verkligen att bli skadad för livet om han börjar ett par månader tidigare? Är hon medveten om att vi dessutom har en framåtvänd sittvagn. Visar tiomånadersbebis några tecken på otrygghet på grund av detta? Eller vill svärmor säga att det är föräldrars förbannade plikt att vara hemma med sitt barn tills minst ett och ett halvt års ålder annars är man en DÅLIG MAMMA (eller pappa), det är ju trots allt mammorna som är hemma mest.

Jag är övertygad om att tiomånadersbebis, när det är dags, kommer att stormtrivas på "dagis" med alla nya kompisar och duktig personal. Men jag kommer ändå att ligga och reta mig på svärmors tyckande hela natten och kanske mer. Är det verkligen så svårt för somliga att hålla tyst ett tag med det man tycker och istället i alla fall låtsas vara positiv? OÄNDLIGT STOR SUCK! Ibland är faktiskt släkten värst - i alla fall väl valda delar av den.